{"id":823,"date":"2016-08-11T14:48:18","date_gmt":"2016-08-11T12:48:18","guid":{"rendered":"http:\/\/andre.mabande.se\/texter\/?p=823"},"modified":"2022-08-19T17:16:26","modified_gmt":"2022-08-19T15:16:26","slug":"separatism-och-trygga-rum","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/andre.mabande.se\/texter\/samhalleligt\/separatism-och-trygga-rum","title":{"rendered":"Separatism och trygga rum"},"content":{"rendered":"

I samband med minoritetsgruppers protestr\u00f6relser p\u00e5 diverse universitet och h\u00f6gskolor (fr\u00e4mst uppm\u00e4rksammade \u00e4r de amerikanska, men bland m\u00e5nga andra finns \u00e4ven svenska exempel) har en m\u00e4ngd olika krav st\u00e4llts. Kravlistorna fr\u00e5n de st\u00f6rsta\u00a0amerikanska antirasistiska r\u00f6relserna finns sammanst\u00e4llda p\u00e5 The Demands1<\/sup> och \u00e4r m\u00e5nga och olika utf\u00f6rliga men det som oftast(?) tagits upp f\u00f6r kritik \u00e4r s.k. trygga rum2<\/sup>.<\/p>\n

I ett inl\u00e4gg publicerat hos Heterodox Academy, en universitetsorganisation som f\u00f6respr\u00e5kar diversitet, tas trygga rum upp som ett exempel p\u00e5 metoder som f\u00f6rhindrar integrationen och m\u00e5ngfalden p\u00e5 universitet.3<\/sup> Som st\u00f6d f\u00f6r detta h\u00e4nvisar de till en attitydsstudie av ”etniska enklaver” som utf\u00f6rdes p\u00e5 UCLA med fokus p\u00e5 dynamiken i social identitet4<\/sup> och den slutsats som Heterodox drar \u00e4r att trygga rum otvetydigt \u00e4r ett hinder f\u00f6r diversitet och integration p\u00e5 universitet.<\/p>\n

Men \u00e4r integration verkligen det fr\u00e4msta syftet med trygga rum (fr\u00e5gade han retoriskt n\u00e4r det uppenbara svaret \u00e4r nej)? D\u00e5 den variant av trygga rum Heterodox tar upp per definition \u00e4r separatism (d\u00e4r den grupp som \u00e4r utsatt avsk\u00e4rmar sig fysiskt fr\u00e5n den grupp som s\u00e4gs uts\u00e4tta) \u00e4r det i b\u00e4sta fall ett tankefel att tro eller p\u00e5st\u00e5 att det skulle vara ett av de fr\u00e4msta s\u00e4tten att etablera m\u00e5ngfald och i v\u00e4rsta fall \u00e4r det avsiktligt f\u00f6rvillande. En icke-po\u00e4ng.<\/p>\n

Intressantare \u00e4r d\u00e5 att se p\u00e5 ett par fr\u00e5gor som Heterodox\u00a0inte<\/em> tittar p\u00e5:<\/p>\n

1. Fyller trygga rum n\u00e5got behov?<\/em><\/p>\n

samt<\/p>\n

2. \u00c4r trygga rum alltid negativa?<\/em><\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 b\u00f6rjan till ett par svar s\u00e5 f\u00e5r vi gr\u00e4va ner oss lite mer i studien och se vad det \u00e4r som h\u00e4nder n\u00e4r alla grupperingar kan skapa sina egna trygga rum:<\/p>\n

Vad har studerats?<\/h4>\n

Etno-separatistiska studentf\u00f6reningar p\u00e5 UCLA (d\u00e4r minst 80% tillh\u00f6rde samma kategori) – dels sororities<\/em> och fraternities<\/em>, de sedan l\u00e4nge etablerade kvinno- och mansf\u00f6reningarna,med grekiska bokstavsnamn (i stil med ”lambda kappa phi”, h\u00e4danefter kallade bokstavsf\u00f6reningar) som av tradition \u00e4r \u00f6verv\u00e4ldigande vita i sin sammans\u00e4ttning, och dels de nyare minoritetsf\u00f6reningarna (f\u00f6r svarta, latinxs, asiater, el. dyl).<\/p>\n

Hur studerades de?<\/h4>\n

Respondenterna fick l\u00f6pande under fem \u00e5r (1996-2000) besvara enk\u00e4ter kring sin inst\u00e4llning till olika rasism- och r\u00e4ttighetesrelaterade omr\u00e5den under en period som t\u00e4ckte in fr\u00e5n n\u00e4r de b\u00f6rjade universitetsorienteringen till \u00e5ret de (i teorin) tog sin examen.<\/p>\n

Vad blev resultatet?<\/h4>\n

Generellt kan s\u00e4gas att den som g\u00e5r med i en omedvetet eller medvetet separatistisk f\u00f6rening (d.v.s. de traditionella vita bokstavsf\u00f6reningarna resp. de nyare minoritetsf\u00f6reningarna) kommer f\u00f6r\u00e4ndra sin syn p\u00e5 m\u00e5ngfald och samh\u00e4llet, inte s\u00e4llan med en f\u00f6rst\u00e4rkning b\u00e5de av den egna etniska\/kulturella identiteten och av k\u00e4nslan av att den egna gruppen skulle vara utsatt.<\/p>\n

Den intressanta skillnaden \u00e4r dock att n\u00e4r medlemmar av de vita studentf\u00f6reningarna f\u00e5r en mer negativ syn p\u00e5 minoriteter och m\u00e5ngfald g\u00e4ller inte samma f\u00f6r De Andra d\u00e5 minoritetsf\u00f6reningsmedlemmarna inte blir mer negativa till vare sig vita eller m\u00e5ngfald:<\/p>\n

\n
\n
organizational membership among Whites tended to both marginally increase the positive affect toward Whites and marginally decrease the positive affect toward minorities. [\u2026] congruent with our own results, the available literature tends to show that sororities and fraternities foster somewhat xenophobic, authoritarian, and prejudiced attitudes and values among White students.<\/div>\n
[\u2026]
\ndespite the fact that membership in ethnic organizations increases minority students levels of social identity, sense of victimization, and even perceived group conflict, this membership does not seem to increase the students intergroup bias.<\/div>\n<\/div>\n<\/blockquote>\n
Detta ska d\u00e5 \u00e4ven ses mot bakgrund av att de som s\u00f6ker till bokstavsf\u00f6reningarna redan innan <\/em>har en h\u00f6gre niv\u00e5 av rasistiska attityder \u00e4n de som s\u00f6ker till minoritetsf\u00f6reningarna.<\/div>\n

S\u00e5: tillbaka till fr\u00e5gorna!<\/h3>\n

1. Fyller trygga rum n\u00e5got behov?<\/h4>\n

Ur studien g\u00e5r det inte att dra n\u00e5gra direkta slutsatser kring denna fr\u00e5ga, men troligtvis \u00e4r det s\u00e5. Kanske fr\u00e4mst d\u00e5 behovet av att undvika stressfaktorn som ett st\u00e4ndigt ifr\u00e5gas\u00e4ttande utg\u00f6r – oavsett om ifr\u00e5gas\u00e4ttandet \u00e4r av ens m\u00e4nsklighet i milj\u00f6er d\u00e4r bigotta \u00e4r i majoritet eller av ens f\u00f6rdomar i milj\u00f6er d\u00e4r r\u00e4ttighetsaktivister har en stark r\u00f6st (allt oftare \u00f6verlappar milj\u00f6erna stort) – och umg\u00e5s med likasinnade.<\/p>\n

Detta beh\u00f6ver i sig inte vara negativt f\u00f6r campusets generella diversitet eller integration, utan kan kanske ge en ork att ha \u00f6verseende med misstag fr\u00e5n De Andras sida. Dock beroende av vilken typ av tryggt rum det \u00e4r.<\/p>\n

Further studies are needed, som det brukar heta.<\/p>\n

2. \u00c4r trygga rum alltid negativa?<\/h4>\n

Heterodox Academy har i sitt inl\u00e4gg fokuserat p\u00e5 ”an increased sense of ethnic victimization and a decreased sense of common identity and social inclusiveness” som de sedan extrapolerar till att orsaka mer splittring. De missar eller undviker \u00e4ven datan som visar skillnader mellan olika rum: en del trygga rum minskar den negativa synen p\u00e5 De Andra (vilket ju \u00e4r positivt), men i andra \u00f6kar den (vilket ju \u00e4r negativt). Den \u00f6kade k\u00e4nslan av utsatthet kan \u00e4ven handla om att ha blivit medvetandegjord om de sociala strukturer och mekanismer som \u00e4r verksamma i samh\u00e4llet och p\u00e5 campus.<\/p>\n

Skillnaden kan helt enkelt ligga i att de rum som gjorts trygga f\u00f6r den som avsiktligen eller ej uts\u00e4tter andra f\u00f6rst\u00e4rker uts\u00e4ttandet som en normal praktik, r\u00e4ttighet eller t.o.m. skyldighet, medan de rum som gjorts trygga f\u00f6r de som uts\u00e4tts f\u00f6rst\u00e4rker m\u00f6jligheterna att freda sig fr\u00e5n att uts\u00e4ttas samt tid f\u00f6r \u00e5terh\u00e4mtning:<\/p>\n

En minoritetsperson som hela livet av samh\u00e4llet blivit sagd att alla \u00e4r lika och eventuella problem beror av antingen otur eller egna misstag kommer garanterat att f\u00e5 en \u00f6kad k\u00e4nsla av utsatthet och minskad tillh\u00f6righet med majoritetsgruppen p\u00e5 campus n\u00e4r hen i sin separatistiska enklav f\u00e5r reda p\u00e5 t.ex. skjuvad antagning till universitet5<\/sup> eller bostadsmarknad. Detta skapar inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis antipati mot majoritetsbefolkningen d\u00e5 infon inte helt s\u00e4llan kombineras med info om hur \u00e4ven de \u00e4r invaggade i att tro att systemet \u00e4r helt r\u00e4ttvist. Helt enkelt en grundkurs i sociologi. (en bieffekt som studien tar upp \u00e4r f.\u00f6. att \u00f6kad k\u00e4nsla av utsatthet korrelerar med b\u00e4ttre studieresultat, n\u00e5got som kan tolkas som att k\u00e4nnedom om diskrimineringen g\u00f6r att minoritetsstudenterna kan hantera den, motverka dess effekter och prestera b\u00e4ttre)<\/p>\n

En majoritetsperson som d\u00e4remot i sin separatistiska enklav f\u00e5r h\u00f6ra f\u00f6rst\u00e4rkande information om att systemet funkar och \u00e4r r\u00e4ttvist f\u00f6r alla, samt att minoriteterna f\u00f6rs\u00f6ker ta mer \u00e4n vad de r\u00e4tteligen f\u00f6rtj\u00e4nat i det p\u00e5st\u00e5dda\u00a0 nollsummespelet kommer f\u00e5 en k\u00e4nsla av utsatthet, minskad tillh\u00f6righet med minoritetsgrupperna p\u00e5 campus och en negativ(-are) syn p\u00e5 ”snyltarna”.<\/p>\n

Fokus f\u00f6r trygga rum b\u00f6r allts\u00e5 vara kunskapsspridning om och motverkande av utsatthet och uts\u00e4ttande.<\/p>\n

Jag skulle \u00e4ven g\u00e4rna se studier av f\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 campus d\u00e4r de traditionella bokstavsf\u00f6reningarna uppl\u00f6sts till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r integrerade intressef\u00f6reningar. Eller f\u00f6r den delen studier av f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 ett etablerat campus d\u00e4r de traditionella bokstavsf\u00f6reningarna aldrig funnits.<\/p>\n

Vem vet: kanske det inte \u00e4r just minoriteternas separatism som \u00e4r problemet.<\/p>\n

__<\/p>\n

    \n
  1. The Demands<\/a><\/em>, l\u00e4st 2016-08-07<\/li>\n
  2. Safe-space<\/a><\/em>, Wikipedia, l\u00e4st 2016-08-10<\/li>\n
  3. What Can Help African-American Students Feel Included?,<\/a> Heterodox Academy<\/a><\/em>, l\u00e4st 2016-08-07<\/li>\n
  4. Ethnic Enclaves and the Dynamics of Social Identity on the CollegeCampus: The Good, the Bad, and the Ugly<\/a><\/em> (pdf), Sidanius et al., 2004<\/li>\n
  5. What\u2019s Behind Asian Discrimination in College Admissions?<\/a><\/em>, l\u00e4st 2016-08-10<\/li>\n<\/ol>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    I samband med minoritetsgruppers protestr\u00f6relser p\u00e5 diverse universitet och h\u00f6gskolor (fr\u00e4mst uppm\u00e4rksammade \u00e4r de amerikanska, men bland m\u00e5nga andra finns \u00e4ven svenska exempel) har en m\u00e4ngd olika krav st\u00e4llts. Kravlistorna fr\u00e5n de st\u00f6rsta\u00a0amerikanska antirasistiska r\u00f6relserna finns sammanst\u00e4llda p\u00e5 The Demands1 och \u00e4r m\u00e5nga och olika utf\u00f6rliga men det som oftast(?) tagits upp f\u00f6r kritik \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[166,167,164,165],"class_list":["post-823","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-samhalleligt","tag-integration","tag-mangfald","tag-safe-space","tag-trygga-rum"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/andre.mabande.se\/texter\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/823","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/andre.mabande.se\/texter\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/andre.mabande.se\/texter\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/andre.mabande.se\/texter\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/andre.mabande.se\/texter\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=823"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/andre.mabande.se\/texter\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/823\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":904,"href":"http:\/\/andre.mabande.se\/texter\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/823\/revisions\/904"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/andre.mabande.se\/texter\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=823"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/andre.mabande.se\/texter\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=823"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/andre.mabande.se\/texter\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=823"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}