Efter att Mr. Murdah Rupert Murdoch gick ut med att han skulle börja ta betalt för de webbpublicerade nyheter som hans tidningar levererar har många hakat på och som vanligt har det blivit i runda slängar tre läger:
- Javisst! Allt ska betalas för! Blandning av optimister och kapitalistfundamentalister som tycker och tror att det går att ta fullpris för allting som ligger uppe, oavsett folks bekvämlighet.
- Nja-gruppen. En blandning av de som jobbar med medierna och gärna skulle vilja ta betalt och de som konsumerar och gärna betalar för kvalité, men inte ser en fungerande affärsmodell i och med den etablerade gratiskuturen.
- Aldrig – allt på internet är gratis! Konsumenterna som vägrar betala för nånting som ligger på nätet är en brokig skara.
…och det är en undergrupp av de sistnämnda som fascinerar mig mest och då främst den prioritering de gör då de med sin mobil abbonnerar på ringsignaler eller köper applikationer som iBeer, men inte kan tänka sig att betala för nyheter (eller kultur för den delen).
Langa sju spänn på en grej som är rolig i tio minuter eller sju spänn på att få djuplodande nyheter och reportage en vecka? I och för sig är det ju samma prioriteringar som ligger till grund för att man hellre tar en extra öl och inte kan köpa lyxigare (eller rättare sagt: lite mindre trist) mat och där har jag ju varit en gång eller två. Där dock skillnaden att de flesta ju väljer käket nån gång ibland.
______________
iBeer ligger för närvarande på plats 36 av de mest inkomstbringande iphoneapplikationerna (top grossing i Apple store).
Comments are disabled for this post