När ett degraderar till noll

För några år sedan snubblade jag över Krater, ett verk baserat på skisser över ett Karlstad efter katastrofen. Skissernas ursprung är okänt, men påträffades på en loppmarknad av en musiker som senare skapade ett soundtrack utifrån hypotesen att det var delar av en storyboard för en oinspelad SciFi-film från början av åttiotalet. 1

Flera år senare läste jag om protopunkbandet Death vars debutskiva just släppts efter att en av medlemmarnas söner hade känt igen pappans röst på ett set med okända låtar, runt trettiofem år efter att den spelades in.2

Ett liknande, om ej lika talangfullt, svenskt exempel är Leif Anderssons egenbekostade inspelning av ett par översatta Sinatra-låtar som inbringat stora summor på nischmarknaden p.g.a. sin säregna stil.3

Häromåret hittades en oavslutad Dr. Seuss-bok i en arkivlåda och den har nu restaurerats, kompletterats, producerats4 och framgångsrikt  kommersialiserats.5

Återfinnande gäller alltså inte bara misslyckade karriärer eller outsider art6 utan även enormt framgångsrika och folkkära upphovspersoner. Men här kommer vi till pudelns kärna: all denna återupptäckt har skett tack vare att någon har rotat i gamla lådor; samt:

Allteftersom allt mer av våra kulturella uttryck utförs digitalt – hur kommer vi kunna råka träffa på de glömda och borttappade?

Ingen kommer sitta och sortera igenom dödsboets gamla hårddiskar om det inte gäller en redan framgångsrik person och det finns inte någon digital motsvarighet till andrahandsbutiken.

Det närmaste vi har är Internet Archive7, men där sparas enbart sånt som någon valt att publicera för allmän beskådan. Det opublicerade som ligger på hårddiskar har dessutom inte samma livslängd som ett vanligt papper förvarat i samma miljö, så den digitala särlingskonsten riskerar att degraderas långt innan någon ens tänkt tanken att det kan finnas något av intresse där. Google å sin sida har ambitionerna att spara allt och göra det sökbart, och via sitt Chrome OS siktar de ju på att allt folk gör på sina datorer ska hamna på deras servers förr eller senare (och övriga tech-giganter lär följa exemplet). Detta öppnar för att de inom sinom tid kommer göra orphaned content från inaktiva konton sökbart (för ingen tror väl att de kommer göra någon integritetsbedömning vad det gäller inaktiva?) och kanske låta världen finna en digital Vivian Girls.8

Fram till det händer och vi har en helt ny radda etiska frågeställningar att ta ställning till oroar jag mig lite inför vad vi förlorar av det förgångna i framtiden och lyssnar på Death …For the Whole World to See.9

(och jag fick precis ett systemmeddelande om att jag har 6671 filer i dokumentmappen som inte öppnats de senaste 30 dagarna)

___

1 Krater, Christian Gabler, läst 2014-06-19

2 A Band Called Death: The Punk Rock Fairy Tale That Almost Went Untold, Wired, 2013-06-28

3 Del 1: Historien om Sveriges märkligaste skiva, SR.se, 2015-12-27; Del 2: Mannen bakom Sveriges märkligaste skiva, SR.se, 2016-05-21

4 Dr. Seuss Book: Yes, They Found It in a Box, New York Times, 2015-07-21

5 Rediscovered Dr Seuss pet book breaking sales records, The Guardian, 2015-10-07

6 Outsider art, Wikipedia, 2016-06-04

7 Internet Archive, archive.org

8 Henry Darger, Wikipedia, 2016-06-04

9 Death – …For The Whole World To See, Tangentbordet, 2013-12-31 (Se även: A Band Called Death, Tangentbordet, 2014-06-12)

Inga kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress publiceras inte.Obligatoriska fält är markerade med *