Arbete under algoritmen

Termen Delningsekonomi1 approprierades från att ordna resurser för gemensam nytta och används nu för att genom renommésnyltning ge ett positivt skimmer till ett system för att separera de som gör vinst på ett utfört arbete från ansvar för och inför de som utför arbetet.

Separationen utförs av en algoritm som sorterar: den sorterar arbetare med bra poäng till uppdrag och arbetare med dåliga poäng ut ur tjänstepoolen; den sorterar olika erbjudanden till kunder med god kredit och kunder med dålig; den sorterar framför allt med en optimering för profit till ägaren av algoritmen.

***

Algoritmen utför även en organisering av arbetskraften som försvårar en organisering av arbetarna.

Då ingen är anställd av algoritmen konkurrerar den som utför arbetet med alla andra på marknaden om att lämna lägsta anbudet eller bästa upplevelsen för ett fixpris, samtidigt som den som tillhandahåller arbetsmarknaden, som består av plattformen där uppdragen utannonseras, tar en avgift eller procentandel av intäkterna. Då marknadsägaren avgränsat sig till att bara tillhandahålla den metod som kund och leverantör kan komma i kontakt för att sluta avtal, samt bekräfta att tjänsten är levererad så att betalning sker har de manövrerat sig undan från ansvar både för tjänstens kvalité och utförarens säkerhet.2

Den tjänsteutförare som på en mättad marknad vill ha bättre villkor måste slå sig samman med en tillräckligt stor andel av sina direkta konkurrenter för att både kunna göra rösten hörd och inte riskera att bara kopplas bort från marknaden till förmån för de som inte vill / kan / vågar protestera.

***

Argument för att skapa fler arbeten under algoritmen utgår från antingen arbetsköparens bekvämlighet eller algoritmägarens möjlighet att tjäna pengar.

Delningsekonomin är ett styckande av arbetarnas tid med följdeffekterna att även då timlön i teorin kan vara hög är det få sammanhållna timmar både vad gäller vila / fritid och arbete – nya ”uppdrag” måste ständigt accepteras eller letas upp. Skillnaden mot en s.k. SMS-anställning3 är allt mer marginell, men kanske främst att den som arbetar under algoritmen är längre bort från trygghetssystemen då den räknas som egenföretagare4.

De enda som tjänar på delningsekonomin är de som redan har resurser att hålla sig ovanför algoritmen.

___

1 Delningsekonomi, Wikipedia, 2016-06-02

2 Apploitation in a city of instaserfs, PolicyAlternatives, 2016-01-01

3 Elins liv är en väntan på nästa SMS, SVT, 2014-04-29

4 Uber är skattesmitare, DI, 2015-10-22

Comments are disabled for this post