Saker jag skulle vilja samtala om: Virtual reality och psykos

Jag skulle vilja samtala om virtual reality. Framför allt skulle jag vilja tala om virtual reality och psykos. För jag misstänker att vi har möjlighet (för lekmän) att förstå tillståndet bättre, samtidigt som den förbättrade teknologin kan riskera att utlösa episoder hos känsliga.

Varför jag tror det är för att jag hade förmånen att testa den nya generationens VR-utrustning nyligen och då framför allt ett fantastiskt välgjort demo från Valve¹ (som skapade Portal-spelet), där miljön trots uppenbar icke-verklighet inducerar instinktiv fysisk respons från den som är försänkt i den – jag går åt sidan för att inte krocka med robotar och jag backar när golvet faller. Det fanns även ett VR-demo i fantasymiljö där en uppenbart stolpigt byggd spindel faktiskt skrämt araknofoba personer.

Vad har då det att göra med psykos?

En av de mest upplysande texter jag läst om schizofreni var en intervju med en man som beskrev känslan inför sina hallucinationer när han hade sina psykotiska episoder. Hur han inte riktigt interagerade med dem, men ändå. Hur han intellektuellt på något plan djupt nere visste att det inte kunde vara så, men samtidigt: det var ju så.

Jag skulle vilja samtala om hur överlappet mellan hallucinationer och VR kanske kan te sig svårhanterbart för en del.

Även om hur att försättas i en icke-reell situation där du inte kan påverka händelseförloppet, utan är helt i händerna på overkligheten kan påverka ditt agerande även när du är tillbaka i den verkliga världen (där VR naturligtvis ger möjligt att återvända till verkligheten när som helst genom att ta av sig visiret, åtminstone fram till att teknologin finns att placera skärmarna i linser och skapa nanosensorer för återkoppling av rörelser och övriga sinnesintryck).

Jag skulle vilja samtala om hur virtual reality kanske kunde användas inom psykologin.

Men det känns fel att lägga tiden på att samtala om det när det har begåtts ett rasideologiskt attentat som media verkar beslutat sig för var någonting helt annat. När den första reaktionen hos medierna var att det var av samma typ som de amerikanska (eller för den del de tyska) school shootings vi med oroväckande jämn frekvens får höra om. När inte rapporteringen förändrades i någon större grad ens då fakta om gärningsmannen och hans bevekelsegrunder kom fram efter bara några timmar.

Jag skulle vilja tala om virtual reality och schizofreni, men får sitta och önska att medierna kunde använda lite bättre avgränsningar för de begrepp de slänger sig med.

För en “traditionell” skolmassaker (school shooting) är generellt utförd av en ung man som inte är ideologiskt motiverad, men (i likhet med vuxnas office shootings/”going postal”) söker specifika individer att hämnas verkliga eller inbillade oförrätter på² – inte sällan som proxy för att “döda skolan / företaget”.

Sen finns det de massakrer i skolor som är ideologiskt motiverade, men där är platsen endast vald för att de planerade offren är lättillgängliga (och därför kunde inträffat i skolan³ / bion⁴ / kyrkan⁵ / templet⁶ / synagogan⁷ / muséet⁸ / gatan⁹) och sällan med namngivna personer som mål utan de som anses tillhöra “fel grupp”

(Ett överlapp mellan de två är en subgrupp av de misogyna massmördarna som lägger ansvaret på sin uppfattade utsatthet på kvinnor som ofta inte ens känner till dem.¹⁰)

Sen finns gruppen som är den ovanligare av de tre: massmördarna där varken motiv eller plats går att förutse¹¹. De som under långvarig och allvarlig psykisk ohälsa tar andras liv utan någon egentlig rationalisering av sina dåd.

Gemensamt för de två första är att: de agerar inte i något vakuum – det finns alltid ett sammanhang – men skillnaden är att i det första är det (den uppfattade) skol-/arbetsmiljön, i det andra är det den ideologiska föreställningsvärlden; de är inte ”galningar”, utan agerar icke slumpmässigt.De har

Sen kan ju dessa två anses vara ”vettvillingar” eller inte, eller (i fallet med school shooters) bedömas som ha haft en tillfällig psykos eller inte, men deras motiv för agerande är skilda och de åtgärder som kan vidtas för att förhindra dåden måste ta avstamp i dessa skilda motiv.

I fallet med skolmassakrer måste skolans personal bli bättre på att förhindra och fånga upp problem på skolan som mobbning o.dyl., men även lära känna eleverna så att de kan hjälpa de som känner sig (eller riskerar att hamna) utanför. Skapa en social kontext som gör det lätt att hjälpa utsatta vare sig de de facto är utsatta eller ”bara” känner sig utsatta – en där elever har förtroende för personalen och vågar säga ifrån eller åtminstone berätta om missförhållanden.

Att göra skolor mindre tillgängliga med (beväpnade) vakter är ingenting som fungerar så särdeles bra mot vare sig attentat eller skolmassakrer (det kan dock hjälpa mot våld med kriminella motiv – t.ex. gängrelaterade skottlossningar och misshandelsfall)¹². Att utrusta skolor med en reception och en huvudingång är dock en bra idé för att styra upp arbetsmiljön – både elever och personal kan ju få en centralperson att säga hej till och få organisatorisk hjälp av, men en receptionist kommer inte stoppa vare sig en skolmassaker eller ett attentat på egen hand.

I fallet med ideologiskt motiverade attacker måste myndigheterna bli bättre på att fånga upp problem i samhället som rasism, hets mot HBTQ, funkofobi o.dyl., men även skapa förtroende hos landets innevånare för att dels möjliggöra större uppklarningsprocent för bland annat dessa brott och dels möjliggöra att folk säger ifrån när hatet verbaliseras i vardagen.

Att övervaka och bevaka alla hjälper uppenbarligen inte. Teknik kommer inte lösa alla problem som handlar om samhällsbyggnad.

Se det som åtgärdsprogram på mikro- vs. makronivå om du vill.

__

¹ Se gärna den walk thru-video som visar hela demot: Youtube,  VR PORTAL – Aperture Robot Repair.

² Wikipedia: Columbine high school massacre, 2015-10-27

³ Wikipedia: École Polytechnique massacre, 2015-10-27

⁴ Wikipedia: 2015 Lafayette shooting, 2015-10-27

⁵ Wikipedia: Charleston church shooting, 2015-10-27

⁶ Wikipedia: Wisconsin Sihk temple shooting, 2015-10-27

⁷ Wikipedia: 2015 Copenhagen shootings, 2015-10-27

⁸ Wikipedia: Jewish Museum of Belgium shooting, 2015-10-27

⁹ Wikipedia: Murders of Alison Parker and Adam Ward, 2015-10-27

¹⁰ Wikipedia: 2014 Isla Vista killings, 2016-10-27

¹¹ Wikipedia: 2012 Aurora shooting, 2015-10-27

¹² Report: Safety with Dignity: Alternatives to the Over-Policing of Schools (2009), 2015-10-27

Inga kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress publiceras inte.Obligatoriska fält är markerade med *